RetardMessiah

 In telling the story of my father's life, it's impossible to separate fact from fiction, the man from the myth. The best I can do is to tell it the way he told me. It doesn't always make sense and most of it never happened... but that's what kind of story this is.

Var på bio igår. Finns bara två ord som sammanfattar hela upplevelsen och de orden är "MENTAL ORGASM". Fick dra till Karlskrona och gå p bio trots bristfällig ekonomi. Och biografen var inte det skönaste. 30 grader varmt och ingen luftkonditionering. Hade det inte varit för att filmen varit så underbart bra så hade jag nog inte klarat av 2 och en halv timme i en svettig fullsatt biosalong. Men det var värt mödan för denna storfilm. Pratar Självfallet om "The Dark Knight".

Vad filmen handlar om behöver väl ingen vidare förklaring för det har nog inte undgått någon men berättar ändå lite grann.

I ett mörkt Gotham härjar den nye skurken Jokern (Heath Ledger). Så Batman får möt sin svåraste motståndare någonsin. Under dessa svåra tider blir Harvey Dent något typ av hjälte som ska skänka ljus och hopp åt Gotham. Batman/Bruce Wayne börjar fundera på om Gotham verkligen behöver en maskerad hjälte. Och när de personer han älskar råkar illa ut funderar han verkligen på att  dra sig tillbaka.

Det var lite om handlingen. Nu till varför jag älskade filmen. Jag håller med om det som  sagts att de här nya Batman filmerna ger mycket fokus åt huvudkarktären. Alltså Bataman. Mycket av intrigen förklaras om hur svårt Bruce Wayen har det med sitt dubbelliv som hjälterollen kräver och alla dess uppoffringar. Och även hur suddig gränsen är mellan att vara en brottsbekämpare som tar lagen i egna händer eller att vara en brottsling.

Men jag måste medge att under hela filmens gång satt jag och längtade efter scenerna med Heath Ledger som Jokern. Jag fick rysningar och gåshud av att se hur han gick in för rollen. Han var verkligen riktigt "creapy" som Jokern. Han överträffad faktiskt som förväntat Jack Nicholsons Joker som också är en minnesvärd upplevelse att se. Men samtidigt som Heaths Joker var psykotisk och helt galen kunde man inte annat än att skratta. Mycket för att man såg hur roligt Heath hade under arbetet för att utveckla denna karaktär. Och så förstås jobbet han gjort med rollen. Denna joker behöver ingen vidare presentation hur han blev som han blev. Han bara dyker upp direkt i handlingen och förklaringen får man kortfattat a Jokern själv till hur han skapades till den han är idag.

Finns två scener ur filmen jag verkligen minns med glädje. Första scenen är när Batman får tillfälle att förhöra Jokern på polisstationen. Och man märker att Jokern njuter av smärta och när han lyckas driva någon till vansinne. Ju argare Batman blir och ju mer stryk Jokern får dessto lyckligare blir man och man får höra hans galna skratt. Och andra scenen med Jokern som är helt underbar att uppleva är när han ska spränga ett sjukhus i luften förklädd till sjuksköterska i en sådan outfit (som syns på bilden oven). Han utför sitt jobb och går därifrån och ska trycka på en knapp för att spränga en byggnad den funkar inte. Han trycker många gånger och till slut funkar det och han lägger av sitt värsta galna Joker skratt och går där leende ifrån.

Och slutligen har jag en sak till att säga. Misstankar hade man att kanske skulle få se TwoFace redan i denna film efter som alla precis som jag vet Harvey Dents öde. Men att man fick uppleva TwoFace redan i denna film var riktigt nice. Och jävlar vilken cool make up. Slår Tommy Lee Jones TwoFace med häslängder. I "Batman Forever" nöjde de sig nämligen med att bara göra TwoFace ena ansiktshalva lila. Men här har de gått efter serien och Harveys en ansiktshalva ser ut som ett levande skelett. COOL!

Ja det var väl allt jag hade att säga. Gå och se den. Jag längtar redan till dvd släppet.

Heath Ledger R.I.P.! Du har gjort ett livtidsjobb med bara denna roll + en massa annat bra. Så ligg där i din grav och var väldigt stolt. Eller var du nu befinner dig i för värld som är bättre än denna.