Yes Man
Äntligen fick jag se den. Senare än alla andra som vanligt. Men på bio i alla fall. Bio är det forumet man ska se film på. Så kommer det alltid att vara. Så bättre att bli sist med att se filmen än att se den på en liten dataskärm eller nöja sig med att se en halvtaskig bränd version. Och trevlig sällskap hade jag med av min lillebror Moggis och Markus.
Men nåväl nu går är det dags att börja säga vad jag tyckte om filmen:
Helt underbar som förväntat. Till och med bättre. Hade trott lite grann att det skulle vara som en ny version av "Liar Liar". Alltså en film med ett stort hjärta och mindre hjärna. Men den här filmen hade även hjärna. Beror kanske på att filmen är löst baserad på en självbiografisk bok som jag precis läst. Temat i boken så väl som i filmen är att livet blir mycket rikare om man är mer positiv och säger jag till nya upplevelser i livet istället för att bara säga nej. Säger man nej så missar man möjligheter som kanske aldrig kommer igen. Men så väl som att man ska säga ja till allt så finns det en baksida. Och den baksidan är att det finns de tillfällen då man faktiskt ska säga nej. Dessa tillfällen är när inte hjärtat säger åt en att säga ja. När man hittat denna balans i livet så kan det bli rikare på möjligheter till kärlek, jobb, framgångar etc.
Både boken och filmen får en att tänka efter vilket är väldigt ovanligt när det gäller komedier. Både filmen och boken är på ett lättsamt sätt någon slags studie i psykologi och menat som en form av självhjälp. Och bara genom att se filmen får man en positiv känsla. Vilket ju faktiskt är väldigt passande för en film som handlar om världens positivaste ord "JA!".
Så ni som uttalat er innan om att Jim Carreys tid är över. Att han mer oroar än roar. Tänk om! Jag kan säga som så att jag har inte skratta så mycket på väldigt länge. Och hans filmer (även komedierna) har ett djup som inte hans tidigare filmer haft. Många som går och ser en film med Jim Carrey har en förutfattad mening. Nu ska vi gå och se en film med Jim Carrey. Gummiansiktet som har tagit sig an ett trist manus skriver som ursäkt för att få in hans grimaser vid så många tillfällen som möjligt. Så är det inte längre. Kan ha varit i någon enstaka film. Men som jag sa. Det finns ett djup numera i allt han gör. Han ar utvecklats. Han är kungen när det gäller att locka till skratt och även kung på att göra minnesvärda roller som beror en långt in i själen.
Helt underbart att bara under detta året får man den underbara gåvan att få njuta av två till helt nya filmer med detta geni. Så gör som jag! Gå och se den! På bio!
Men nåväl nu går är det dags att börja säga vad jag tyckte om filmen:
Helt underbar som förväntat. Till och med bättre. Hade trott lite grann att det skulle vara som en ny version av "Liar Liar". Alltså en film med ett stort hjärta och mindre hjärna. Men den här filmen hade även hjärna. Beror kanske på att filmen är löst baserad på en självbiografisk bok som jag precis läst. Temat i boken så väl som i filmen är att livet blir mycket rikare om man är mer positiv och säger jag till nya upplevelser i livet istället för att bara säga nej. Säger man nej så missar man möjligheter som kanske aldrig kommer igen. Men så väl som att man ska säga ja till allt så finns det en baksida. Och den baksidan är att det finns de tillfällen då man faktiskt ska säga nej. Dessa tillfällen är när inte hjärtat säger åt en att säga ja. När man hittat denna balans i livet så kan det bli rikare på möjligheter till kärlek, jobb, framgångar etc.
Både boken och filmen får en att tänka efter vilket är väldigt ovanligt när det gäller komedier. Både filmen och boken är på ett lättsamt sätt någon slags studie i psykologi och menat som en form av självhjälp. Och bara genom att se filmen får man en positiv känsla. Vilket ju faktiskt är väldigt passande för en film som handlar om världens positivaste ord "JA!".
Så ni som uttalat er innan om att Jim Carreys tid är över. Att han mer oroar än roar. Tänk om! Jag kan säga som så att jag har inte skratta så mycket på väldigt länge. Och hans filmer (även komedierna) har ett djup som inte hans tidigare filmer haft. Många som går och ser en film med Jim Carrey har en förutfattad mening. Nu ska vi gå och se en film med Jim Carrey. Gummiansiktet som har tagit sig an ett trist manus skriver som ursäkt för att få in hans grimaser vid så många tillfällen som möjligt. Så är det inte längre. Kan ha varit i någon enstaka film. Men som jag sa. Det finns ett djup numera i allt han gör. Han ar utvecklats. Han är kungen när det gäller att locka till skratt och även kung på att göra minnesvärda roller som beror en långt in i själen.
Helt underbart att bara under detta året får man den underbara gåvan att få njuta av två till helt nya filmer med detta geni. Så gör som jag! Gå och se den! På bio!
Kommentarer
Trackback
